Det vi alla önskar att nybörjardomaren från ÖIS-Assyriska-matchen hade kommit ut och sagt till oss, det säger jag nu. Eller kanske är det den assisterande som ska göra det? Det är svårt att hålla isär de där två, faktiskt. Hur som helst, nu får ni det från mig: I'm changing my plea.

För nu sitter jag här mitt i natten och kollar sport på datorn. Det är varken första eller sista gången. Det är även långt ifrån en slump, så jag har inget att försvara mig med när min tid kommer. Jag skulle kunna hävda att jag studerar för att senare kunna göra en skillnad för lagen i mitt hjärta. Jag skulle kunna hävda att jag vill visa solidaritet mot alla de kommentatorer som anser sig göra ett bra jobb och vill ha lyssnare. Jag skulle kunna påstå att jag lär mig engelska. Men nej, jag gör det av egen fri vilja.

De senaste veckorna har jag levt som i en annan tidszon. Bokstavligen. Jag har levt efter amerikansk tid. Jag har gått och lagt mig vid sju-tiden på morgonen och gått upp runt tre eller fyra på eftermiddagen. Jag har vaknat upp och sett en fotbollsmatch. En kvällsmatch också, om det fanns en. En hel del baseball börjar klockan sju svensk tid, kan jag säga. Sen är det klockan ett och fyra på natten: Ny baseball. Men det beror på, ty förra veckan startade försäsongen av den amerikanska fotbollen upp, och där konkurrerar alltså första quartern (när startspelarna mest spelar) med baseball. Jo, ett hårt liv är det minsann.

Och det enda jag kan tänka på är: Jävlar vad synd att NHL och NBA har uppehåll just nu. Och att Champions League inte har börjat än. Och att Assyriskas matcher typ ALDRIG visas på TV4 Sport (tack för den, bajen) och lika sällan har en fungerande fulstream.

Samtidigt som jag skriver det här leder Yankees med 8-2 mot Los Angeles Angels. Halva matchen kvar. Och allt jag skrivit här innan, det har jag gjort utan ett leende på läpparna. Men nu, när jag kollar igenom det igen, ser att klockar närmar sig halv tre på natten och Yankees leder med 8-2... då är jag rätt stolt över mig själv.

Säga vad man vill om hur idiotiskt det kan tyckas vara att ändra tidszon för sportens skull, men värre saker brukar applåderas. När folk marscherade ut till krig förut har man ju sett att de paraderat genom staden de lämnar, till exempel. Eller att skriva en nyhet om Lars Ohlys penisbild från Twitter. Sett i det perspektivet kan jag tycka att en i sinnet ändrad tidszon för så icke nobla sporter som baseball och amerikansk fotboll är ytterst romantiskt. Så visst kan jag erkänna, I've changed my plea to guilty, men tro fan inte att det betyder att jag på något sätt har förlorat.